Stödmur vid tomtgränsen: regler, lov och kostnadsfaktorer 2025

En stödmur kan skapa plan yta, säkra slänter och minska erosion, men fel beslut vid tomtgränsen leder ofta till tvister och fuktskador. Här får du klara regler, vad som gäller för bygglov och marklov 2025 samt praktiska råd för materialval, byggprocess och budget.

Vad räknas som stödmur och varför spelar placeringen roll?

En stödmur är en konstruktion som håller tillbaka jordmassor. Den används när du vill ta upp höjdskillnader, bredda uppfarter eller skydda mot ras. Vid tomtgräns blir den extra känslig eftersom den kan påverka grannen genom last, vattenavrinning och insyn.

Reglerna styrs av Plan- och bygglagen (PBL) och kommunala detaljplaner. Uppgifterna här utgår från de bestämmelser som gäller 2025, där murar normalt kräver bygglov och större markförändringar kan kräva marklov. Kommuner kan dessutom ha lokala riktlinjer om höjder, avstånd och utformning.

Regler 2025: bygglov, marklov och grannfrågor

En mur räknas som en anläggning som i regel kräver bygglov enligt PBL. Undantag för plank och uteplatser gäller sällan stödmurar, särskilt inte nära tomtgräns. Inom detaljplanerat område kan dessutom marklov krävas om du fyller upp eller schaktar så att markens höjd läge ändras nämnvärt.

Placera muren på din sida om gränsen, om ni inte har skriftlig överenskommelse eller servitut som medger annat. Vill ni bygga gemensamt kan en gemensamhetsanläggning prövas via lantmäteriförrättning. Även om grannemedgivande inte formellt ersätter bygglov, underlättar ett skriftligt medgivande alltid kommunens handläggning när åtgärden ligger nära gränsen.

Kom ihåg ansvarsdelen: Du får inte leda vatten, snö eller jordtryck så att skada uppstår hos granne. Dränering, frostskydd och stabilitet måste därför dimensioneras rätt. Vid större höjdskillnader kan kommunen kräva konstruktionsritningar och, i vissa fall, geoteknisk bedömning.

Projektering och säkerhet: planera innan du gräver

Börja med att kontrollera detaljplan, bygglovsbehov och eventuella marklovskrav. Ta ut tomtgränsen exakt (förrättningskarta) – många konflikter startar med fel mätning. Beställ ledningsanvisning innan schakt så att du inte skadar el, fiber eller vatten.

• Förutsättningar: jordart (lera, sand, morän), släntlutning, dräneringsmöjligheter, belastningar från fordon, staket eller uteplats.
• Dimensionering: högre murar kräver ofta geonät (armering i jorden) eller platsgjuten betong med ordentlig fot. Terrassera hellre två lägre murar än en hög om plats finns.
• Säkerhet: schaktväggar kan rasa. Använd släntning eller stämp vid djupare schakt. Bedöm frostfritt djup för grundläggning och skydda mot halka och fall under byggtiden.
• Fallrisk: där människor rör sig nära en kant bör du planera för räcke eller annan avskärmning när fallhöjden är betydande.

Material och konstruktion: välj system efter mark och höjd

Det finns flera beprövade lösningar. Valet påverkar både utseende, livslängd och arbetsinsats.

• Blockmur med låsning: betongblock som hakar i varandra. Ofta lutar de svagt bakåt och kombineras med dränerande fyllning och geonät för högre murar. Snabb montering och lätt att anpassa i kurvor.
• Platsgjuten betongmur: robust lösning med armerad betong och fot. Passar vid begränsat utrymme och höga jordtryck. Kräver form, armering, kontroll av dränering och expansionsfogar.
• Gabioner: stålburar fyllda med sten. God dränering och naturligt uttryck. Kräver stabilt underlag och rätt stenfraktion för packning.
• Naturstensmur/kallmur: estetisk och hållbar men kräver kunnande och rätt sten. Oftast bäst för lägre höjder om den inte armeras/geonätsförstärks.

Oavsett system behöver du: kapillärbrytande lager (makadam), dräneringsrör med fall bort från muren, geotextil som skiljer jord från dränerande material, samt packning i tunna lager. Använd inte matjord bakom muren – den håller vatten och ökar trycket.

Byggprocess steg för steg

En tydlig arbetsordning minskar risk för sättningar och fuktskador.

• Förarbete: sök bygglov/marklov vid behov, ta grannkontakt och mät ut läge. Planera avvattning och var överskottsmassor ska hanteras.
• Schakt: gräv till bärfast mark och för fot/fundament enligt systemets krav. Slänta eller stämp schaktväggar.
• Grundläggning: lägg geotextil, kapillärbrytande lager och justera med stenmjöl. Kontrollera nivå och fall.
• Montering: lägg första skiftet noggrant i våg. Fortsätt enligt leverantörens anvisningar, montera geonät på angivna höjder om konstruktionen kräver det.
• Dränering: placera dräneringsrör bakom murens fot med lutning mot dagvattenpunkt eller stenkista. Fyll bakom med tvättad makadam och separera mot jord med geotextil.
• Backfyllning och packning: fyll i 150–200 mm lager och packa varje lager. Kontrollera murens lutning fortlöpande.
• Avslut: toppa med krönsten eller skydd mot inträngande vatten. Återställ ytskikt och montera eventuella räcken.

Kvalitetskontrollera löpande: nivå, fogar, murens lutning, dräneringens fall och att inga finmaterial vandrar in i dräneringen. Dokumentera arbetet – det underlättar både besiktning och framtida underhåll.

Kostnadsdrivare 2025 och hur du håller budgeten

Kostnaden 2025 påverkas främst av höjd och längd, markens beskaffenhet, tillgänglighet för maskiner, val av system, behov av geoteknik och konstruktion samt kommunens prövningsavgifter. Materialpriser och transportkostnader har varierat de senaste åren, så räkna med prisosäkerhet i tidigt skede.

• Drivare: höga murar, trånga lägen som kräver handarbete, bortforsling av massor, förstärkningsåtgärder (geonät, armering), dagvattenlösning, räcke och trappor.
• Sänk kostnaden: optimera höjd (terrassera), välj dränerande backfyllnad som finns lokalt, planera logistik för schakt och massor, samordna med andra markarbeten och gör enklare moment själv där det är lämpligt.
• Undvik tillägg: tydlig projektering, rätt dimensionering från start och tidig dialog med bygglovshandläggare minskar omtag.

Begär specificerade offerter med arbetsmoment, material, maskintid och återställning. Fråga efter vad som ingår i dränering och geotextil, samt hur massor hanteras. Se till att entreprenören tar höjd för väder och vinterförhållanden om arbetet sker under kall period.

Vanliga misstag att undvika

• Bristande dränering som ger frostskador, utbuktningar eller fukt mot grannens mark.
• För litet fundament och obefintlig lutning på muren, vilket ger instabilitet.
• Fel fyllnadsmaterial (matjord eller blandmassor) bakom muren.
• Ingen hänsyn till extra laster från fordon, staket, pool eller slänt ovanför.
• Start utan lov eller utan att känna exakta tomtgränsen.

Planera noggrant, följ gällande regler 2025 och prioritera dränering och stabilitet. Då får du en hållbar stödmur som fungerar – och god grannsämja på köpet.